Skjutskolans skjutbanor

Publicerad den 30 januari 2022

När det nya Remingtongeväret infördes 1867 stod det snart klart att skjutbanorna vid Drottningholm inte längre räckte till. Behovet av längre skottfält och större kulfång blev allt mer akut och en generalfälttygmästare fick därför i uppdrag att föreslå en ny plats för skjutskolan.

Ett förslag kom i maj 1874 och som godkändes omedelbart. Beslutet innebar att skjutskolan skulle flytta till Rosersbergs slott som hade stått tomt sedan 1860 efter drottningen Desiderias bortgång. Där kunde ett flertal skjutbanor anläggas.

Skjutskolans två banområden. Höjden i det övre banområdet är Stavens backe, platsen där det övades handgranatskastning.

Skjutbanor som anlades vid infanteriets skjutskola Rosersbergs slott 1874–1960

Korthållsbanor

A D E F H

Skolskjutningsbanor

B C

Kulsprutebanan

G

I anslutning till skjutbanorna fanns sammanlagt 12 stycken målbodar.

Handgranatskastning gjordes vid Stavens backe vid utbildning.

Övre skjutbaneområde. Slottet ligger till vänster, strax utanför bild. Från vänster i bild ses bana A, B, C, och slutligen E riktad åt höger.
Nedre skjutbaneområde, söder om kasernområdet, längs med Holmbodavägen. Slottet ligger till höger, ca 700m.

C-banan användes även som stridsskjutningsbana för pistol.

Författare

Källor

  • INFANTERISKJUTSKOLAN 1855-1961 GÖSTA LINDSKOG, 1961
  • SKJUTSKOLANS ARKIV Krigsarkivet

Notiser

  • Läs även "Svenska armén har skjutövningar mot figurer med sovjetmärke!" i Pressartikel-sektionen.
  • Läs även "Bil 3 skolo 162/47 - Säkerhetsföreskrifter vid skjutning på InfSS skolskjutningsbanor".