Skjutskolans övningskompani 1922-47

Förläggningen av ett övningskompani till skjutskolan var en mycket viktig händelse eftersom man nu kunde övergå från den tidigare stridsutbildningen under oftast muntliga stridsövningar till att i större utsträckning ha truppföringsövningar och samverkansövningar.

Redan 1918 hade samtalen börjat föras om att skjutskolan skulle få ett eget övningskompani. Något som blev verklighet den 12 mars 1922 då det första kompaniet ryckte in.

Inryckning

Kompaniet kom till en början att tillhöra Upplands regemente i Uppsala där de också hade sin inryckning. Där utrustades de och gjorde sin grundutbildning. Både ditkommenderade befäl och värnpliktiga som blivit uttagna till övningskompaniet kom från hela landet.

Den 1 maj överflyttades kompaniet till skjutskolan i Rosersberg. Vid ankomsten tog skolchefen emot kompaniet och passade samtidigt på att meddela krigsmans erinran, påminnelse om krigsmans skyldigheter, för kompaniet

Kompaniets utbildning vid skjutskolan

Den fortsatta utbildningen blev indelad i 3 skeden:

  1. 1 maj-21 maj, 3 övningsveckor,
  2. 22maj – 3juni, 2 övningsveckar och
  3. 4 juni -23 juni, 3 övningsveckor.

Vid ingången av skede 3 skulle kompaniet vara klart för att uppträda i kompaniförband. Med den utbildning och de övningar kompaniet hade vid skjutskolan kom de att bli elitsoldater.

Övningstidens disponering:

  • Exercis 95 timmar
  • Fälttjänst 120 timmar
  • Skjutning m.m. 20 timmar

Förläggning

De första somrarna fick kompaniet sin förläggning i tält:

  • 15 stycken 20 mannatält som sovtält,
  • 1 stycken mindre tält användes till vakttält,
  • 7 stycken runda tält (materieltält, marketenteritält) och
  • 1 stycken matsalstält.

Dessutom fanns under större delen av tiden 4 stycken tält för torkning av persedlar. I varje tält låg i regel 15 man med hänsyn till den långvariga bivackförläggningen synes trängre förläggning inte kunna förekomma.

Förplägnad

Sedan kompaniet blev förlagt till Rosersberg, sköttes förplägnadens tillredande och utspisandes helt av kompaniet. För detta ändamål hade fullständig service med bord och bänkar samt en kokvagn och en kokvagnsbakvagn ställts till kompaniets förfogade.

Den utrustning och persedlar som kompaniet blev utrustade med och som de medförde till Rosersberg visade sig uppfylla de krav som de var avsedda för. Svårigheterna som kom att visa sig var att förvara ett så stort antal persedlar i tälten. De dåliga förvaringsmöjligheterna gjorde att antalet försvunna persedlar var stort. Att tappa bort persedlar medförde krigsrätt vid den här tiden.

Övningskompaniet vid sitt tältläger. Bild på vykort från 1923.
1925 överlämnas kasern 1 till skjutskolan. Beskuret fotografi på vykort.

Fritiden

För att kompanierna inte skulle gå sysslolösa på ledig tid tillsattes en kommission för manskapets nytta och nöje. Kommissionen skulle bestå av officerare, underofficerare, underbefäl och manskap från övningskompaniet och handräckningskompaniet. Deras uppgift var att lägga fram förslag på förströelser, idrottsövningar, fotbollsmatcher, tävlingar m.m.

Dansbanan

1921 byggdes en dansbana vid Oxstallet. Meningen var att manskap som blev förlagda vid skjutskolans övningskompani skulle få tillgång till förströelse på kvällar och helger. För att få delta i dansen måste man vara iklädd sin permissionsuniform. Fördelen för de damer som kom till banan var att det fanns gott om kavaljerer. De som ville dansa fick dansa. Under vinterperioden ordnades även dans inomhus för övningskompaniet. Dansbanan var för skolans manskap och inte för officerarna.

Dansbanan 1959. Beskuret fotografi ur Bertil Nyhs samling.

För att få använda dansbanan fick skolan söka tillstånd hos landsfiskalen i Knivsta. För upprätthållandet av ordningen av danstillställningar skulle dagofficeren jämte en av kompanidagunderofficerarna vid övningskompaniet eller handräckningskompaniet delta.

Musiken ordnades genom kommissionen för manskapets nytta och nöje vid skjutskolan.

Dagar som det ordnades dans:

  • Onsdagar 2000-2300
  • Lördagar och dag före helgdag 2000-2300
  • Söndagar 1900-2230

Marketenteri

Från juli 1925 förlades manskapets marketenteri till det gamla värdshuset. Marketenterirörelsen låg då på chefen för övningskompaniet att ordna för manskapet. I värdshuset blev ”markan” kvar tills kasern två stod färdig 1931 och flyttades då över till källarvåningen i kasernen.

Prislistan från markan 1939. Papper från skolans samling på Krigsarkivet
Det gamla värdshuset, sett från vägen ned mot slottet. Fotografi på vykort.
Kasern två till höger i bild. Fotografi på vykort.

Kompanidag

Med införandet av ett övningskompani ordnades från mitten av 1920-talet en kompanidag, en dag när anhöriga kom på besök för att se hur deras söner hade det vid skjutskolan.

Programblad för kompaniets dag. Från skolans papper på Krigsarkivet.

Kungligt vid övningskompaniet

Den 30 mars 1928 ryckte hertigen av Uppland prins Sigvard in vid skjutskolan för att fullgöra sin värnplikt. Enligt skolans papper skulle prinsen inte behandlas på något annorlunda sätt än de andra i kompaniet. I juni besökte hertigens far, Hans Kungliga Höghet, prins Gustav Adolf, skjutskolan för att följa övningarna.

Hans Kungliga Höghet, prins Gustav Adolf, skjutskolan för att följa övningarna. Beskuret fotografi från Armémuseum.

Sjukdomar

I slutet av 1920-talet härjade sjukdomar i Sverige såsom hjärnhinne-inflammation, scharlakansfeber och difteri. Sjukdomarna kom också att drabba övningskompaniet något som medförde permissionsförbud. Endast i nödfall kunde permission beviljas. Även rörligheten inom området blev begränsad till Lottabacken i öster och att besöka slottet fick endast göras av speciella skäl.

Dagordning och signallista för övningskompaniet och handräckningskompanierna 1934.

Från skolans papper på Krigsarkivet
Genomgång med övningskompaniet. Fotografi från Armémuseum.

Svenska flaggans dag

Firande av Svenska flaggans dag vid Skjutskolan, Rosersberg 1934

Ordinarie tjänstgörings slut:klockan 14:30
Uppställning: kl 15.00
Plats: Planen vid Kasern 1 och värdshuset
Berörda: Manskap och personal
Klädsel: Officer och underofficer: Uniform m/23;
Manskap: Exercismundering/ bättre/ utan vapen;
Klockan 15:05: Chefen mottager kompanierna;
Kl 15:15: Omklädnad för stafettlöpning. Åskådarna intar sina platser på ömse sidor av fotbollsplan
Kl 15:30: Gymnastikstafett 34 ×100 m mellan pluton ur övningskompaniet och lag ur handräckningskompaniet
Kl 15:45: Fotboll mellan lag uttaget ur första och andra pluton mot lag ur 3dje Ksp och Grk pluton
Kl 17:00: Prisutdelning;
Kl 17:15: Middag;
Kl 20:30-21:15: Dans;
Kl 21:15: Kabaret/kuplettsång;
Kl 21:30-22:30: Dans; Tapto;
Kl 23:00: Tystnadssignal.
Bild med Försök med bröstfickor. Från Gruppfotosamlingen på Krigsarkivet.

Luftbevakning

1939 organiserades vid skjutskolan en ”luftalameringscentral” när kurser eller övningstrupp fanns inne. ”Centralen” bestod av tjänstgörande personal på skolexpeditionen och luftbevakningspost (1+3) och flygspanare ur övnings-kompaniet med postställe på slottets tak. Ur varje kurs beordrades en luftbevakningschef. Luftbevakningen löd under luftförsvarschefen vid Luftbevakningen i Stockholm. Alarmeringen skedde dels genom jägarhorns givna signaler, som blåstes från signalstenen på borggården och vid flaggstången vid förläggningen, och dels genom signaler med sirenen. Signalerna gavs på order av luftförsvarschefen.

Genom övningskompaniets försorg skulle det ordnas luftvärnseldställningar som skulle ha en eldberedskap på två minuter. Luftvärnsavdelningen lydde under kompanichefen.

Utbildning

Under åren kom övningskompaniets utbildningstider att variera. Från att i början av 1930-talet ha 114 dagars tjänstgöring vid skjutskolan och återstående 26 dagar vid respektive regemente till att vid krigsutbrottet 1939 bli 150 dagars grundutbildning, 25 dagars repövning och 64 dagars beredskap i en följd.

Under beredskapstiden kom också nya regler för manskapet om fotografering:

  • Innehav av kamera skulle anmälas till kompanichefen.
  • Fotograferingsförbud för de värnpliktiga i befästningsanläggningar, flygplatser och militära anläggningar.
  • Skulle manskapet ändå fotografera inom InfSS skulle bildmateriel-/filmrullen av militär betydelse lämnas till skoladjutanten för framkallning och kopiering.
  • Även tystnadsplikten gällde under beredskapen för de värnpliktiga att inte prata på fritiden om sina befattningar eller var de var placerade när de åkte tåg, spårvagn eller med främlingar hemma eller ute på samhället.

Förutom att övningskompaniet var delaktiga i övningarna med kurserna som var inne vid skjutskolan fick de också vara med och agera B-styrka när hemvärnets områdesbefälhavare var på utbildning vid skjutskolan. De fick också vara funktionärer vid Rikshemvärnstävlingen när den anordnades i september månad. Det kom också beredskapsförband som skulle utbildas vid skjutskolan innan de blev utrustade och fick åka vidare med tåg till den ort de skulle. 1942 börjar närstriden bli ett nytt övningsmoment vid skjutskolan där momentet ”höftskott” ingick. Nu skulle den enskilde soldaten skjuta själv under sin framryckning.

I området kring Tallmilan tillämpades övningarna ”försvar av stödjepunkt”. Det övades också grupps försvar, stridsskjutning i förstärkt skyttekompani vid anfallsstrid även från stormavstånd och avvärjande försvar. I utbildningen ingick också att få träning i att tjänstgöra i pansarförstöringspatrull, att uppträda i trupp- och stridsvagnsminerad terräng, väjningsövningar samt kännedom om den ammunitionen (sprängmedel) som ingick i förbandets ordinarie utrustning. Även pionjärutbildning kom under 1940-talet. När eldsprutan infördes fick personen som skulle vara sprutare genomgå en utbildning för att kunna ingå i eldsprutepatrullen.

I början på 30-talet samövade man med stridsvagn. Bild från Gruppfotosamlingen på Krigsarkivet.

Besök av amerikanska journalister

I nummer 19 1943 av Veckojournalen kan man läsa om när amerikanska journalister tillsammans med en amerikansk legation besöker skjutskolan under en dag. Under dagen fick de följa skjutövningarna med moderna svenska vapen som övningskompaniet var utrustad med och se hur det svenska stålet bet. Efter skjutningarna var alla ense om att övningskompaniet skött sig storartat och att skjutsäkerheten var fenomenal och efter skogsstriderna med skarp ammunition gav gästerna intrycket av att vara mycket imponerade.

I mitten av 1945 startar vid skolan fritidsundervisningar för de värnpliktiga. Nu kunde de lära sig allt från engelska till snickeri på fritiden. Undervisningen bedrevs efter ett fastställt program med 8-10 timmar. Lektionerna bedrevs måndagar eller torsdagar då ingen kvällstjänst eller kvällsövning var planerad. För fritiden fanns också bibliotek för manskapet i handräckningens dagrum som också sköttes av personal från handräckningen. I december 1945 öppnar också slottets bibliotek upp för de värnpliktiga.

Efter andra världskrigets slut rådde arbetsbrist inom jordbruket. Detta gjorde att jordbrukare som skrev ett intyg fick hem sin anställde som tjänstgjorde i övningskompaniet som då fick åtta dagar extra ledigt förutom sin skördepermission för att åka hem och hjälpa till på gården. Även värnpliktiga i övningskompaniet hjälpte till vid gårdar i Rosersberg med skörden.

Förändring i utbildningen

Ett förslag om att dela upp grundutbildningen i två omgångar med ett längre uppehåll under vintern kom från militärledningen. InfSS invändningar mot det förslaget var att övningstruppen då måste bestå av två kompanier, ett skytte- kompani (ministyrka 160 vpl.) och ett specialkompani bestående av en grkplut en pipplut, en kspplut, en pvptropp (granatgevärstropp) pvlvplut och en motorplut.

Utbildningen i truppföring och stridsteknik kunde i annat fall inte bedrivas på ett godtagbart sätt vid InfOS, KavOS, POS och underofficerskursen med flera kurser.

Manskapsstyrkan måste ökas från det föreslagna 200 till 300 à 350 vpl. För detta fordrades att 100 -150 värnpliktiga skulle kunna, utan olägenheter, tas från InfSS övningstrupp och ingå i övningsbataljonen. Hela övningstruppen – både de två kompanierna som är förlagda vid InfSS och övningsbataljonen – bör göra hela sin tjänstgöring i en följd. För de två kompanierna ingår även två repetitionsövningar.

Erfarenheten hade nämligen visat, att det ur utbildningssynpunkt var förenat med betydande nackdelar att dela tjänstgöringen i två omgångar.

Det sista skyttekompaniet innan omorganisationen till stridsskola. Grabbarna på bilden muckade i september 1947. Fotografi ur Sven Johanssons samling.

Stridskola börjar ta form

Den första oktober 1946 tillträder överstelöjtnant Leuhusen som skolchef för InfSS. Leuhusen hade tidigare varit försöksledare vi den verksamhet där infanteriorganisationen hade prövats vid Norra Smålands Regemente i Eksjö. Med hans tillträde som chef vid skolan började den definitiva omvandlingen att ta form och som var genomfört under 1947. Redan under 1920-talet hade det förts samtal om skjutskolan i Rosersberg inte skulle kunna bli en stridsskola för officerare.

I september 1947 rycker ett skyttekompani och ett specialkompani in vid InfSS i Rosersberg.