Flytten till Rosersbergs slott

Med införandet av 1867 års Remingtongevär stod det klart att skjutbanorna vid Drottningholms slott inte räckte till. Behovet av längre skottfält och större kulfång blev mer akut och generalfälttygmästaren fick i uppdrag att föreslå en ny plats för skjutskolan. Hans förslag framfördes den 15 maj 1874 som genast beviljades. Beslutet innebar att skolan skulle flyttas till Rosersbergs slott. Slottet hade varit kungligt slott sedan augusti månad 1762 och stått tomt sedan änkedrottning Desiderias död 1860. Där kunde ett flertal skjutbanor anläggas och fri inkvartering ordnas för all personal.

Avtal

I det kontrakt som upprättats med kunglig hovförvaltning år 1909 fick skjutskolan disponera:

  • Matsalsbyggnaden (hela byggnaden)
  • Östra flygeln med undantag av souterrainvåningen
  • Kyrkoflygeln
  • Junoflygeln, med undantag av grottan som är under rummet
  • Västra flygeln, med undantag av vinden souterrainvåningen och några lägenheter
  • Chefsflygeln (hela byggnaden)
  • Södra hälften av stallbyggnaden (enligt planritning)
  • Värdshusbyggnaden, utan östra hälften av bottenvåningen.

Av staten tillhöriga byggnader disponerar infanteriskjutskolan:

  • Officerspaviljong
  • Manskapsmässen
  • Tvättstugan
  • Badhuset.

Slottets huvudbyggnad

Med nya försvarsbeslut kom kurser att hållas vid skjutskolan varje år från 1877. Till en början skedde inga förändringar, skolan och dess personal flyttade in i delar av flyglarna. Med tiden fick skolan använda fler rum och gjorde även egna ombyggnader. Med fler kurser ökade behovet av större lokaler, vilket löstes delvis genom att de fick rätt att använda större delar av den befintliga byggnaden, delvis genom nybyggnad. Däremot lämnades de kungliga våningarna i huvudbyggnaden i stort sett orörda. Bland de ombyggnationer som gjordes var när överhovmästarinnans två rum slogs ihop till en teoretisk sal. På 1940-talet hade antalet rum ökat och blivit 5 dubbelrum och 1 enkelrum. Det som fortfarande finns kvar efter skjutskolans tid vid slottet är ett kulhål i konseljrummets sidentapet.

Östra flygeln (Kavaljersflygeln)

I östra flygeln låg en serie av rum i två våningar längs långa korridorer. Efter ombyggnationer kom flygen att ha 18 stycken dubbelrum och 5 stycken enkelrum.

Kyrkoflygeln

I östra flygeln inrymdes slottskyrkan. Kyrkan användes av skjutskolan för teoretiska undervisningar. Den användes också som ritsal. Slottskyrkan användes av skjutskolan fram till 1947.

Västra flygeln (Frökenflygeln)

Västra flygeln användes länge för bostadsändamål med tre dubbelrum och två enkelrum. I nedre botten hade oldfrun och slottets vaktmästare sina rum. I västra flygeln fanns senare också expeditioner, chefs och lärarrum.

Junoflygeln

Junoflygeln som hade varit slottets tavelgalleri blev när skjutskolan flyttade in officersmäss och klubbrum. Tavlorna som prytt väggarna hade blivit nerplockade och nya hade lånats av Nationalmuseet. Tavlorna återlämnades när InfSS hade sin avveckling. Junoflygeln fortsatte att vara officersmäss till InfSS flytt 1961.

Teaterflygeln

Tillträde till teaterflygeln fick skjutskolan först 1882 då som lagerlokal. Från 1900 stod flygeln ombyggd till officersmatsal. Officersmatsalen blev kvar i teaterflygeln fram till InfSS flytt 1961. Efter ombyggnationen försvann möjligheterna till teaterspel.

Chefsflygeln

I november 1899 begärde skolchefen i en skrivelse till arméförvaltningschefen, att det vid Rosersberg skulle ordnas en lokal där chefen nödtorftligt kunde inkvartera sig med familj även under vintern. Denna begäran beviljades med 250 kronor för insättande av dubbelfönster, dubbeldörrar, kamin och köksspis samt för inrättade av ett skafferi. I det nedre planet fanns hans expedition förlagd. Även skolans adjutant bodde i chefsflygeln.

Slottsstallet

Till en början disponerade skjutskolan en liten del av södra stallpaviljongen i bottenvåningen med verkstäder och manskapslogement på övervåningen. I södra stallängan hade några av lidren upplåtits till förrådd för målskjutningsmateriel. År 1936 upphörde stallfunktionen och tygverkstäder, snickeriverkstäder och vapenförråd utrymdes. Ett av de alternativa förslagen var att bygga om den norra delen av själva stallet till filmsal åt skolan. En filmsal som blev kvar till 1954. Alternativen genomfördes och stegvis förvandlades slottsstallet under 1940 och 1950-talet i sin helhet till undervisningslokaler för skjutskolan. 1946 när skjutskolan fick ett eget postkontor blev det placerat i norra änden av slottsstallet. Även skjutskolans telefonväxel blev inrymt i slottsstallet.

I den västra längan hade skjutskolan sina avträden. På bilden kan man se hur uppdelningen är gjord, för chefen, skjutskolans elever och handräckningsmanskap.

Många av infanteriofficerare använde slottsstallet för sina hästar som de hade med sig under kursen. Slottsstallet användes också som garage för stridsvagnar från Göta livgardes pansarbataljon under övningar på tidigt 1930-tal.

Sjukhus för sårade soldater

1915 fick militären brev från kungahuset att slottet skulle bli krigssjukhus för skadade soldater om behov fanns och kurserna ställdes in. När Veckotidningen veckojournalen i januari 1915 besökte Rosersbergs slott hade omfattande åtgärder redan blivit utförda. Då inga skadade soldater kom till slottet fortsatte kurserna 1916. Men slottet kvarstod som krigssjukhus.

Rosersberg slott blir uppkopplat till det elektriska nätet

Våren 1918 lät vattenfallsstyrelsen bygga en 20000 volts elledning till en nyuppförd transformatorstation i hagen strax norr om Viggeby gård. När en eldistributionsförening hade bildats kunde arbetet med att föra ut elektriciteten påbörjas. Nu kunde fotogenlampor, stearinljus och karbidlampor ställas undan. 1919 hade arbetet kommit fram till Rosersbergs slott med tillhörande byggnader. Slottet som hade en egen kraftstation som gav ljus till 287 lampor skulle nu få sin ström från Älvkarleby kraftverk.

Trångboddhet

Med nya försvarsbeslut och fler elever till skjutskolan kom trångboddheten. Rum som stod till förfogande fanns i slottet och slottets flyglar, det gamla pensionärshemmet och officersvillan (gula paviljongen) som byggdes 1905 . Det gjorde att officerare kom att bli inneboende hos folket i trakterna runt skjutskola. Även Holmboda herrgård beboddes av officerare på 1950-talet . När trångboddheten var som störst vände sig en delegation av officerarna till den dåvarande Märsta kommun för att få hjälp.

Önskemål från Militären

Ett önskemål som militären hade var att den Kungliga familjen skulle avsäga sig sin dispositionsrätt av Rosersbergs slott. En önskan som aldrig blev uppfylld.