Infanteriskjutskolan.se

Befäl på skjutskolan - Daniel Bildt

Tisdagen den 7 april 2009 träffade vi Daniel Bildt hemma i hans bostad i Stockholm. 1960 blev han som kapten kommenderad till Skjutskolan i Rosersberg från sitt regemente I16 i Halmstad. Sin tjänstgöring som officer vid Hallands Regemente pågick mellan åren 1944 och 1960 i olika befattningar som plutonchef, kompanichef och instruktör.

Den officiella avtackningen

Den 19 maj 1961 hölls den officiella avtackningen för personalen på skolan. Kurserna var slut och befälen skulle börja sin avflyttning för nya uppgifter på annat håll. Avvecklingsarbetet som pågick skulle vara avslutat i början av oktober månad och Skolans tid på Rosersbergs slott gick mot sitt slut.

Flytten från Rosersberg

När skjutskolan tog över Kungsgården 1933 skrevs det också ett arrende om vad som skulle ingå och vilka kostnader det skulle vara för skjutskolan. Avtalet skulle gälla fram till Sveriges konung Gustav den V:s död. Vid hans bortgång 1950 ingicks ett nytt avtal som skulle sträcka sig fram till 1960. Anledningen till att det inte skrevs längre var att Sveriges Riksdag 1946 hade fattat beslut om att ”flygbasen Halmsjön” skulle bli den nya flygplatsen för passagerarflyget, Arlanda.

Flytten till Rosersbergs slott

Med införandet av 1867 års Remingtongevär stod det klart att skjutbanorna vid Drottningholms slott inte räckte till. Behovet av längre skottfält och större kulfång blev mer akut och generalfälttygmästaren fick i uppdrag att föreslå en ny plats för skjutskolan. Hans förslag framfördes den 15 maj 1874 som genast beviljades. Beslutet innebar att skolan skulle flyttas till Rosersbergs slott. Slottet hade varit kungligt slott sedan augusti månad 1762 och stått tomt sedan änkedrottning Desiderias död 1860. Där kunde ett flertal skjutbanor anläggas och fri inkvartering ordnas för all personal.

Försöksbataljonen: Inledning

Bland infanteriskjutskolans papper på Krigsarkivet har vi hittat uppgifter om två Försöksbataljoner som är daterade 1945 och 1946. (Andra källor anger 1946 & 1947). De studier som gjorts under kriget hade visat att den dåvarande infanteriorganisationen hade stora brister. De teoretiska erfarenheterna som man fått under kriget skulle nu prövas.

Infanteriskjutskolans brandorganisation 1952

I brandchefens uppdrag ingick att upprätta en eldsläckningsplan, verkställa besiktningar ur brandskyddssynpunkt, under den varma årstiden vid fara för skogsbrand reglera övervakning av övningsområdet och efter brandtillbud eller brand upprätta rapport som skulle sändas till fortifikationsförvaltningen. Även kontroll av brandmaterial genomfördes av skolans brandchef med hjälp av brandbefäl från Solna – Sundbybergs brandförsvar.

InfSS postkontor

Den 1 oktober 1946 fick InfSS ett eget Postkontor, Rosersberg 2, som hade till uppgift att ge service till militären. När Britt Wedberg började jobba på Postkontoret 1948 låg det i det gamla slottsstallet. Poststationsföreståndare var fanjunkare Murén.

Kurserna vid skjutskolan i Rosersberg 1874-1901

Infanteriskjutskolan var under sina första år uteslutande en undervisningsanstalt av mera tillfällig sammansättning. När den visade sig fylla ett verkligt behov vid armén fick även dess organisation fastare konturer. Redan tidigt framhävdes två uppgifter som en infanteriskjutskolas förnämsta uppgifter, nämligen att utbilda till skickliga skjutledare och skickliga eldledare.

Övningskompanier 1947

Resan vid inryckningen gjordes oftast med tåg innan buss mötte upp vid Rosersbergs station för vidare transport till InfSS. Vid framkomsten blev man hänvisad till en uppsamling. Vid tygförrådet erhöll den värnpliktige en packad plomberad persedelsäck med uniform, utrustning och ett persedelkort.

Övningstrupp vid skjutskolans 1894-1921

I en generalorder från den 20 mars 1894 n:r 265 kan man läsa att ett kompani om 130 man skulle stå till förfogande vid skjutskolan i slutet av varje kurs som övningstrupp.

Skjutskolan grundas

Vapenteknikens utveckling under 1800-talet medförde förändringar för infanteriet. Slaglåsgevär med räfflade pipor och spetskulor kom vilket förde med att skottvidden fördubblades.

Skjutskolans förläggning

När skjutskolan 1874 flyttade från Drottningholm till Rosersbergs slott, fick de disponera de lokaler de behövde tillsammans med ett mindre markområde.

Med 1901 års förbättrade försvarsbeslut kom undervisningen in på nya banor och elevantalet ökade. De inkvarteringsutrymmen och det markområde som skolan förfogade över började visa sig otillräckligt.

Skolans chefer

Skolans chefer mellan åren 1874 och 1961.

Skolans Väbel

När Länsstyrelsen i mitten på 1940-talet gav tillstånd till villabebyggelse i Rosersberg började det civila samhället komma närmare skolan och dess övningsområden. Bär och svampplockare besökte övningsfältet utan att bry sig om varnings eller förbudsskyltar. Även manskapets badplats blev besökt.

Ett sätt att försöka få bukt med detta var att ge skolans Väbel polismans befogenheter med polismans märke.

Skolchefen har ordet

Filmklipp där den dåvarande skolchefen överste Bengt Uller presenterar skolans organisation 1959.

Stridsskolorna med avdelningar

Under överste Leuhusens tid som skolchef vid skjutskolan skedde den definitiva ombildningen till stridsskola. Omvandlingen genomfördes 1947, då stridsskola I och II började anordnas. Dessa utvecklades så småningom till bataljonschefskurser (stridsskola I för brigadchefer) med elever varje år från arméns samtliga truppslag men också från marinen.

Underhållstjänst - rapport

Bataljonens motto var lätthet och rörlighet. Betraktade man den infanterist, som fältutrustningslistorna föreskriver får man följande bild. Det är en man med en mängd persedlar. Det är remmar på kors och tvärs. Det hänger och dinglar och skramlar uppifrån och ner på alla sidor.

Vapenförrådet - Sven Lindberg

Måndagen den 14 januari 2008 träffade vi Sven Lindberg hemma i Rosersberg. Sven berättar: Jag kom till Rosersberg i början av 40 talet och blev kvar. Jag kom till skolan som lärare men slutade min militära tjänst 1944, som konstituerad Sergeant, och blev civilanställd på skolan. Arbetsplatsen var belägen i det gamla stallet vid slottet som även kallades för gevärsfaktoriet.

Vi söker... Personalen från 1961

Bland Krigsarkivets arkiverade skolorders har vi funnit namn på personer som arbetat på skolan. Med hjälp av detta personalfotografi hoppas vi nu kunna ge namnen ett ansikte.